Skrollade genom Facebook och såg Willy Vlautin, sångare i avsomnade Richmond Fontaine, drivande i the Delines och författare, skulle släppa en ny bok och i samband med det göra några stop där han läste lite och spelade lite. Bland annat i London den första februari 2018, kanon eftersom vi inte besökt London på hela 2017, biljetterna till evenemanget kostade 15£ styck så det kunde man riska om det inte passade… (några veckor senare visade det sig att han även skulle till Stockholm).
Lunchdaxflyg som började sådär med att British Airways inte hade något ätbart kvar när dom kom till oss, en pulverkaffe och Adnams Southwold var allt dom kunde uppbringa.
Väl landade på Heathrow upptäckte vi att vi hade massor med pengar kvar på oysterkorten så det var raka spåret med Picadillylinjen för att sedan byta vid Kingscross till Northern i en station till Angel, hade gått fortare att gå.
Uppgradering av rummet på DoubleTree! Slängde av oss väskorna och utforskade närområdet i jakt på öl och mat (hade gått ett tag sen frukost). Mitt i mot baksidan av hotellet låg The Three Johns
med suveränt ölutbud å pizza i jättevacker lokal åt ena hållet och Craft Beer & Co åt andra hållet. Nu skulle vi äta pizza på fredagen så det blev bara varsin öl på Johns innan vi äntrade Craft beer för öl å fantastisk burgare.
Bestämde oss för att gå till konserten på Cecil Sharp house, det var ju bara 3,4 km å vi hade gått om tid. Ett vätskestopp och försök att komma undan regnet på Euston tap, tyvärr var vi långt ifrån ensamma. Fortsatte i regnet mot Cecils hus och halvvägs tappade jag telefonen när jag kollade kartan, detta upptäcktes en evighet senare när det blev dax att kolla kartan igen! Åtskilliga minuter med dödsångest innan den hittades på trottoaren där jag senast kollat kartan! Framme vid Cecils hus i lagom tid, fick varsin kopia av Willys bok och en Meantime Pale Ale som aldrig har smakat så gott!
Willy berättade lite om låtarna han sjöng, blev intervjuad av nån från Faber Socialsom , läste lite ur sin nya bok, Don’t skip out on me, och spelade lite mer. Klart bra! Regnandet hade avtagit så vi promenerade tillbaks till hotellet.
Fredagen var det fint väder och vi utforskade lite av Islington, åt frukost på Ottolenghi som var kalas, handlade lite köksprylar och när vi tröttnat på Islington gick vi in till Covent garden, med några vätskestopp
för att angöra Holborn Whippet vid halv sexish bara för att finna det knökfullt och bara tråkig bira på kran, ingen Whippet pizza! Tänkte ta bussen tillbaks till Angel, men tog fel buss å hamnade i the Beouvoair Town innan vi insåg att det var fel buss, men jag hade en pub på kartan alldeles i närheten, som hade slagit igen.
Tänkte att vi knallar mot hotellet å hittar något på vägen att ta en vätskepaus på, hittade North by Northwest på new N road som var en trevlig neighborhood pub med Hitchcock tema.
Kollade kartan å såg att det inte var så långt till Earl of Essex som också fanns på min karta och dessutom på vägen till hotellet, vi hittade The Duke of Cambridge innan å dom hade kanonkök enligt danska paret som vi träffade, så pizza ströks helt å hållet. I stället blev det rocka som var en trevlig historia. Klarade oss nästan till hotellet innan det krävdes ett vätskestopp och efter att ha varit inne på The Three Johns å insett att det är fredagskväll gick vi på Alma som låg 100 meter från hotellet isf 50 som The Three Johns å Craft Beer & Co gör, dom är bryggpub till Miles End bryggeriet.
Lördag regnigt frukost på Caravan på Exmouth Market, där vi varit å rekat på fredagen, lite för hög ljudnivå å lite små portioner. Bestämde oss för att ta bussen till Borough Market för att undvika regnet, väl framme inser man att det var fler än vi som tänkt i de banorna, men det var trevligt ändå å man är lite avis på att vi inte har så hemma. Hittade varm cider att värma sig med i kylan.
Tunnelbana tillbaks till hotellet efter att ha haft vätskepaus både före å efter tunnelbanan, den senare på The Three Johns där elementen under bänkarna värmde gott i det gråkalla vädret.
Sov lite middag innan vi kilade i väg på middag på Smokehouse.
Där Lotta bestämmer sig för att äta vegetariskt och alla köttbitar väger 420 gram eller mer! Fick välja bland standard meny så det fick bli ett lamm som fick sätta till både hjärta å skuldra, hjärtat var bäst. En vätskepaus på the Taproom på vägen tillbaks till hotellet å tidig sänggång.
Söndagen käkade vi frukost på hotellet, den var inte prisvärd, checkade ut och promenerade till Green Corner, med några vätskestopp, innan vi tog tuben till Heathrow.
Dålig lunch där man var tvungen att dricka amerikanskt för att inte få lagerförgiftning. När vi kommit ombord är alla lockers fulla runt våra säten trotts att det inte sitter någon i närheten än! Får fortsätta 10 rader bakåt för att hitta en plats och passerar en flygvärdinna på vägen som bara rycker på axlarna när jag påpekar missmatchen, sen ska man ta sig 10 rader framåt i ett plan som fylls på. Väl landade i Stockholm är det bara att sitta kvar till alla har gått av för att kunna hämta väskan, som har flyttats till andra sidan ytterligare 5 rader längre bak!
nyppon 